Nu har en ny uppgift inletts i ShC och den inberäknar att vi ska skriva en uppsats på minst 10 sidor, så varför inte inleda min brainstormning i samband med blogginlägg...
Fattigdomen som vi alla känner till är hemsk, den har visserligen ibland några positiva sidor men knappast några avsevärda. Att skriva om fattigdom världen över skulle tagit åratal att kartlägga och diskutera om, om man nu inte drar massa generella åtanganden om hur fattigdomen ser ut. Det hade nog inte bara tagit åratal utan decennier för att få en fullständig analys av ämnet. Just därför tänkte jag att det var lämpligt att rikta sig in på där man lever...
Det är kanske inte många som tycker att vi har en utbredd fattigdom i Sverige, oftast har vi ju inte det enligt statestik, men det är nästan alltid mycket större än vad man tror. Statestik brukar bygga på människor som är kontaktbara, och människor som lever i "extrem" fattigdom är ofta icke kontaktbara via alla de medel vi använder för att skapa statestiken. Har ju själv aldrig hört talas om någon som letar i varje gatuhörn efter alla de hemlösa som kan göra statestiken mera "verklig". Nej, problemet är i allra högsta grad verklig och den kommer inte försvinna på länge. Men jag tror att det hjälper att diskutera om det, lyfta fram ämnet några steg i prioteringarna. Man kan ju inte kräva att det händer någon drastisk revolution för att "renovera" regeringen så att något görs mot fattigdomen. Den lilla rösten räknas ju faktiskt och ju fler det är som inser allvaret desto snabbare kommer åtgärder mot problemet väckas till liv, tror jag i alla fall.
Sen kan man ju också diskutera om alla de olika former av fattigdom som finns. Det är ju inte bara den "extrema" fattigdomen i Sverige som balanserar på livets kant. Det är så många fler som lever i fattigdom. Personligen tycker jag att bara leva på minimumgränsen (enligt svensk lag) är en fattigdom, det räcker helt enkelt inte. På återseende säger jag.
